Vad är egentligen intelligens? Det är en mycket vanlig vardagsfilosofisk fråga som sysselsätter många funderande hjärnor runt om i världen varje dag. Vad ska jag vara bra på att för att kunna titulera mig som smart? Om jag lär mig alla världens huvudstäder utantill så borde jag väl rimligtvis vara tämligen intelligent? Och hur värderas den kunskapen jämfört med en person som talar sju språk flytande och skrivit 2,0 på högskoleprovet? Att intelligens kan uttrycka sig på många olika sätt är mångas åsikt. Men vetenskapligt så gör man en viss skillnad mellan att vara intelligent och att vara smart. En person som är smart, eller klok, förfogar över stor och bred kunskap, samt är duktig på att praktiskt tillämpa kunskapen i olika situationer. En intelligent person däremot har, menar forskarna, lätt för sig att ta in och analysera kunskap. En intelligent person har alltså lättare för att lära sig än en person med låg intelligens. Således kan man säga att en person med hög intelligens har goda möjligheter att bli smart, men kan inte bli det utan att studera. Och en person som har studerat har förhoppningsvis blivit klokare – men inte intelligentare.
Sedan urminnes tider har vi människor varit mycket intresserade av att jämföra oss med varandra. Vi är i grunden tävlingsinriktade och vill alltid vara bäst. Oavsett om det handlar om vem som fångar den största fisken eller vem som först lyckas segla runt jordklotet har det varit viktigt för människor att kunna jämföra sina prestationer med andras. Ovan nämnda exempel är lätta att reda ut: med ett måttband eller våg kan man enkelt konstatera vem som har fångat den största fisken. Men hur skulle man göra med intelligens? Det måste finnas något sätt att jämföra hur intelligenta två personer är. Den nöten knäckte den tyska psykologen William Stern när han i början av 1900-talet utvecklade ett system för att beräkna intelligenskvot – eller IQ som det också brukar benämnas.
Efter införandet av IQ kunde man, genom olika tester, ge intelligens ett siffervärde som enkelt kunde jämföras med andra. Systemet är uppbyggt som så att befolkningens medelresultat symboliseras av ett IQ-värde på 100. Har du en intelligenskvot som överstiger 100 är du alltså intelligentare än en genomsnittlig person. Hur mycket intelligentare du är beror på vilken skala som används. Det finns flera olika tester man kan genomföra för att testa sin IQ. För att minimera kravet på språkkunskaper är många test uppbyggda med logiska figurer och andra visuella komponenter. Resultaten från olika test kan skilja sig åt en aning, men bör ligga ganska nära varandra. Det har på senare år blivit populärt att göra IQ-test på internet.
Det har också blivit vanligt att barn får utgöra intelligenstest. Ett sådant test har ofta flera fördelar. Framförallt så brukar barnet som gör testet tycka att det är roligt och spännande. Resultatet är också viktig information för till exempel föräldrar och lärare, som kan använda det för att optimera barnets förutsättningar till livslångt lärande. När det gäller IQ-test för barn så är det extra viktigt att eliminera språkkunskapskrav. Det är naturligt att unga barn har olika språkkunskaper. För att alla barn ska ha samma möjlighet att förstå frågorna är det därför vanligt förekommande att en vuxen får närvara för att läsa uppgifterna – dock inte påverka barnets svar.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Det är viktigt att uppmuntra barn till fortsatt lärande. Foto: Blue Plover
När det gäller IQ-test för barn så är det viktigt att komma ihåg att resultatet är till för att gynna barnet, inte tvärtom. Även fast ett professionellt utfört test rent teoretiskt skulle kunna påvisa en utvecklingsstörning hos barnet, så är det viktigt att inte avskräcka barnet vid ett dåligt testresultat. Fortsätt istället uppmuntra barnet till fortsatt lärande.
